Allt sedan stiftelsens start 1991 har dess verksamhet successivt utökats.

Det allra första som Ulla-Brita började med, var insamling av kläder och pengar för att hjälpa de kvinnor och barn som lever på och av soptippen utanför Quito.

Ganska snart började hon dock med sin vision om hjälp till självhjälp. För att lyckas måste det dock finnas grundförutsättningar. Det första hon började med var att hjälpa barnen, genom att låta bygga ett barndaghem i stället för att ha soptippen som lekplats. Barndaghemmet innehållet kindergarten och spädbarnsavdelning med plats idag för cirka 100 barn.

Nästa naturliga steg blev att 1995 låta uppföra en sylokal för kvinnorna.

Tre tankar låg bakom skapandet:

1. Ge kvinnorna en utbildning så att de kan söka försörjning bortom soptippen.
2. Ge kvinnorna en möjlighet att försörja sig genom eget arbete.
3. Att sylokalen på sikt ska kunna finansiera sin utbildning genom syuppdrag utifrån.

2001 stod slutligen den medicinska hälsokliniken färdig. Att leva på en soptipp och av dess avfall frestar hårt på hälsan. Många kvinnor och barn utsätts dessutom för våld från män. Kliniken möjliggjordes delvis genom Göteborgs Rotaryklubb och Rotary International med ett Matching Grant.
Till hälsokliniken har även en tandläkarmottagning knutits.

Ulla-Britas vision är att i framtiden kunna hjälpa kvinnorna till ett bättre boende.